Igår i mitt Fredagstema skrev jag om mitt berg och dalbane liv.
Så vart det igår när jag fick beskedet om att en gammal barndomsvän lämnat jorden.

Här skulle man sitta glad och bara vara, men riktigt så vart det inte.
För en ungefär en månad sedan hände det.

Jag minns alla våra fester, alla minnen och upplevelser vi delat.
Hur vi sedan fick umgås igen och jag tänkte ofta på att höra av mig till dig, så vart det aldrig och nu är det försent.
Det smärtar mitt hjärta!

Fan, livet är ta mig fan alltid för kort och många gånger står man där efterklok och med facit i handen.
Jag finner inte orden, dom är borta... precis som du.
Du dog för ung!

Min älskade vän, du fattas mig!
Kommer snart och hälsar på din grav.
Sen ses vi där alla andra fallna hjätar hamnar.


Cheers!!