När jag började blogga kom jag från en tid utan att ha gjort något speciellt kreativt på några år, för innan detta så sjöng jag i ett dödsmetal band vid namn "Forgotten Words".
Under denna tid började jag inse att jag saknade det långt begravda kreativa jag igen, jag umgicks då också med en polare som själv bloggade och vi hade många och långa diskutioner om detta fenomen som jag bara hört talas om lite lätt tidigare.

Ämnen i denna diskussion var många så klart, men det som fick mig att tända till tror jag var "storbloggare" och "man kan tjäna pengar".

 

Så efter ett av dessa möten gick jag hem med många tankar i huvudet och cirka 300 - 500 meter från mitt hem sa jag till mig själv: "Ok, vi startar väl en blogg så fort du nu kommer hem."

 

Mitt första blogginlägg skapdes där med.

 

I mitt liv har jag gått genom mycket, kanske för mycket att gå igenom just nu?!
Men det jag ändå vill ta upp är att bloggen har gett mig otroligt mycket genom åren, även om den känns som en börda då och då.
När jag säger att bloggen ibland känns som en börda tänker jag ofta på "When The Crowds Are Gone...".

Dock har den bland annat gett kontakter med bloggare, företag och grupper/artister.
Öppnat dörrar till konserter, tävlingar och kommentarer.

 

Underbart!
Det jag talar om är att den 28 Juni 2010 kunde jag gå ut med här på bloggen att Rockmerch är en av mina officiella samarbetspartner.

Något som jag är mycket stolt över och där med kunnat annornat många tävlingar med.

Bloggen har också öppnat andra dörrar till spännande resor, en av dom är när jag vart värvad till Getmetal.com (14 Sep 2010).

Där fick jag tillfället att skriva recensioner och annat, det största var nog när jag fick träffa Joakim Brodén från Sabaton och göra en intervju med honom.

 

Samt att jag fick ackreditering till Sweden Rock Festival 2012. (Just detta var för min blogg).

Allt detta är helt otroligt kul, och att sedan blivit exklusivt sponsrad av band inför unika tävlingar är också en väldigt stor grej, samt alla kontakter man knutit genom åren.

Det störta steget i mitt privatliv är nog ändå när jag träffade Ella, efter flera år som singel så träffade man äntligen en härlig kvinna.
Saken är den också att hon gett mig ett inre lugn som jag inte känt på länge, uppskattar hur hon finns där som både inspiration och hjälp.
För detta är jag otroligt tacksam!
Vill ni veta hur vi träffades?

Kevin som är min son på åtta år betyder mycket också, har delat med mig av hans och mina äventyr genom åren.
Har nog alltid varit öppen om mig och mitt liv här på bloggen?
Något jag känt som naturligt, men på senare tid kanske jag stängt ner mer och mer av den delen då jag inte hunnit eller känt för det.

 

Bloggen fyller 3 år.