"Teardrops
rolling down on my face,
trying to forget my
feelings of love. "

Ber om ursäkt för den ofrivilliga blogg pausen igår, men det är så att jag fick en känslomässig käftsmäll igår.
Den värsta jag varit med om hittills, orden som sas skärde djupt in i mitt hjärta och fick det att blöda mycket kraftigt.
Att få höra dom från *pip* gjorde det bara värre.
Jag vet inte om dessa sår någonsin kommer att läka inom mej.

Förstår mej inte på detta bara, varför har det blivit så här?
Vad har jag gjort för att förtjäna denna otroliga smärta?

Innerst inne vet jag nog att den här situationen inte beror på mej, men vart kommer den i från?
Jag tittar och observerar och analyserar och jag tror jag börjar förstå.

Tänk om man kunde backa bandet, det har jag önskat många gånger i mitt liv men nu ännu mer, frågan är dock om det hela skulle kunnas göras mycket bättre då?

Jag tror jag vet vad som måste göras, men jag kan inte göra det själv utan behöver hjälp för att kunna förändra detta.

Förstår inte ens varför jag skriver dessa rader...
Ni vet ju inte, ni förstår ju inte.
Förlåt...

Men det känns skönt att få lätta sitt hjärta ändå.

"Inside my heart is breaking
My make up may be flaking
But my smile still stays on"

Nu ska jag fortsätta med min resa genom livet.
Hoppas detta blir bra.

Tack för att ni "lyssnade".
Det är nått fel på mina ögon, dom läcker.

"In remembrance of the time when I was free - before the day I was born,
I hated my life.
I had to die so that I could be free again, free again... aeon!"


Cheers!!