"You didn't tell him
You didn't want to see him again"


När jag började den här resan visste jag inte hur det skulle bli eller hur det skulle vara, men nu börjar det kanske lösa upp sig lite, denna hårda yta börjar mjukna och jag kan gräva mig djupare under ytan för att sedan komma ut på den andra sidan, det jag talar om är min resa att ta tag i livet som man lever.

Det är en jäkligt påfrestande resa och jag är inte alls rolig att ha i sin närhet då både anti sociala tidender och håglöshet finns runt mig, men ändå kan du faktiskt from time to time få den där egentligen så glada och positiva killen som ni känner.

Skönt är det att Kevin finns hos mig, allt blir lite lättare då och man tvingas mer eller mindre kliva upp till plattan för att prestera i stället för att göra det enkla valet och bara lägga sig i soffan och lossas som inte omvärlden existerar.

Med detta sagt i all sin korthet så försätter jag nu min resa genom livet och vi får se vilka hållplatser jag kommer både få passera och kliva av på.

Värmen börjar sprida sig mer och mer och det är gott måste jag säga, jag vill nu grilla och allt annat som hör sommaren till.
Ska kanske ta tag i det snart om kapital finns, kan väl inte vara så dyrt och köpa lite kött, potatissallad och en engångsgrill?

Sen drar man till parken och grillar...
Ja det låter som en plan!!

Cheers!!