"I chase the living dead
I hunt the greatest ghost
I hunt to be haunted"

Det börjar med en tom skärm någonstans vid en tidpunkt och en sinnesstämning och helt plötsligt sitter man där i den där välbekanta världen.
Det är en värld där du tror att åtgärder inte har någon betydelse, där anonymitet täcker din skuld och där det inte finns några fingeravtryck.
En osynlig värld fylld av främlingar som är sammanlänkade av nätet och bortkopplade i livet.
Där kommer dina hemligheter att stjälas, dina drömmar förstöras och adjungera din identitet.
För i den här världen kan du bli vad du vill och vem du vill, och kanske på vägen glömmer bort vem du egentligen är.



Spelet är i gång och du känner till alla dess regler och anammar den välbekanta roll du spelat så många gånger förr, små oskyldiga ord skrivs i dunklet som svagt lyses upp av skärmen framför dig, en känsla i din kropp får varje hår på kroppen att resa sig och hjärtat börjar slå fortare och fortare.
Äntligen har du lyckas hitta ett till offer som ska ersätta den där annars så tomma känslan i din kropp.

Orden du skriver så skickligt som sedan kommer få den efterlänktade effekt på personen på andra sidan låter sig inte dröja på sig, allt mer lyckas du fånga in ditt offer närmare och närmare, trollbunden och förblindad lyckas du lura det allt närmare tills det är inom räckhåll, siktet är inställt och planen gjord.

En snabb manöver och offret är fällt, denna kick som nu rusar genom kroppen kan du aldrig ersätta, smaken i munnen och hjärtat som slår, oslagbart.
När du tittar in i ögonen på ditt kära offer ser du dess själ och hur njutningen sakta tar varje kroppsdel i som en krampaktig dans mellan liv och död.
Du försöker dra ut på det så länge som möjligt men snart kommer det oundvikliga för att du ska bli tillfredställd, ögonen blir svarta och rött blodfyllda, det är slut.



Snart sitter du där ensam igen med ännu en trofé på din vägg, sakta kommer den där välbekanta känslan av tomhet tillbaka till din kropp, och desto mer du kämpar i mot för att slå bort den ju närmare kommer den in i din själ, intar varje kromosom i din stackars kropp som värker av ditt begär, du stirrar sakta på dina trofér på din vägg och minns varje händelse med dom in i minsta detalj, platserna och lukterna återupplevs gång på gång, men det räcker inte.
Dom ger dig inget längre fast du kanske krampaktigt försöker hålla dig kvar så går det inte.

Likt en seriemördare går du nu ut på gator och torg i jakt på ett nytt offer som kan fylla din tomhet ännu en gång.
Nu sitter du där igen i den anonyma världen där dina åtgärder inte har någon betydelse, där anonymitet täcker din skuld och där det inte finns några fingeravtryck...

Cheers!!