Då mitt fokus har legat lite utanför bloggen och jag har kört på med gammal god stil är det kanske dags att berätta lite om vad som händer i mitt liv?

 

Kampen att hitta jibb fortsätter som vanligt, ansökningar sakickas och samtal rings av mig till arbetsgivare.

Det är en kamp som tar mycket energi och vilja, då man ofta får svavande intetsägande svar av arbetsgivarna.

"Vi jobbar nu med rekryteringen, och kallar in dom intressanta till intervju"

Men jag har ju skickat ansökan och dessutom visar jag intresse nu genom att ringa, och du tar dig ens inte tiden att fråga vad jag hette eller "då ska jag kolla extra på din ansökan efter som du visar sådant bra intresse".

Frustrerande minst sagt, vid sidan om det så har jag gått en del tuffa ronder mot AF och andra härliga myndigheter.

Men jag vinner iaf. dessa fighter, och skönt är det för annars skulle jag nog inte ha någon energi eller livslust kvar.

Jag har nu en plan som jag ska sikta på till början av nästa år och så får vi se om den ger mig extra stöd och hjälp som kan behövas för att komma ut i arbete.

 

Men som ni säkert förstår och har sett är inte mitt liv bara neråt och trist!
Nej, nej jag hinner ju också hitta på en del kul saker och dessutom få se underbara band för en kväll och verkligen leva!
Ja, det är nog sådana kvällar som jag är mest lycklig i livet.

 

Att få komma ut och träffa folk till höger och vänster samt dessutom få se sina favorit band live.

Ibland önskar man nästan att man har någon att dela det hela med, men ändå är jag nöjd och tillfreds med att var ensam.

Det är ju så jag är van att leva till och från.

Och det där med fruntimmer...

... ja, det kan man väl säga att jag ligger lågt med.

 

Han säger sin berömnda fras: - "Jag är öppen för förlag, men det är inget måste".

För att följa upp med: - "Varför ska man ha en när man kan ha flera?"

Säger han och ler med ett lätt skratt.

 

Ja, och här sitter man nu med mindre än en vecka till jul.

Fan vad tiden går fort.

Nyår är det också säger ryktena, jag tror dom inte förens jag ser det!
Och det är ju bara ännu en dag och kväll.

"Amatörernas afton" som den också kallas i folkmun.

 

Nu vet ni lite mer vad som rör sig i mitt huvud och vart jag är i livet (typ).

Tack för att ni lyssna!

Cheers!!