Förra gången var det "True Norwegian Black Metal" och den Norska sidan av black metalen som stog i fokus, och även om vi här i Sverige är kanske mer utbreda och kända för våran dödsmetal så har vi faktiskt band som spelar och för vidare den anrika blackmetalen.

Dessa band tänkte jag nu ge lite fokus och gräva långt ner i dom mest ljusskygga arkiven som kan hittas och berätta dess historik.

Släck lampan, luta dig tillbaka och gör dig redo för en nattsvart resa genom helvetet och tillbaka, det är dags att ta tag i "True Swedish Black Metal".

Innan jag börjar kanske jag ska förklara lite mer om black metal som musikstil och tankesättet bakom den, lite av detta har jag redan behandlat i "True Norwegian Black Metal", men kommer försöka göra en lite mer djupdykning i detta då det kanske inte är den lättaste gengren att förstå eller ens lyssna på.
Hoppas att uppnå en sådan total bild/ljudbild som möjligt.
 
Själva musikstilen black metal kan väl beskrivas för den oinvigde att gitarrerna använder gälla toner och en hel del distorsion, normalt är också att gitarren spelas med mycket snabba tremols plockningar, ofta skalor, intervall och progressiva ackord som ger den mest disskanta, skrämmande och olycksbådande ljudet.
Gitarrsolon och låga stämningsgitarrer är sällsynta i black metal.
Basgitarren används sällan för att utföra fristående melodier, det är dock inte ovanligt att dom är ohörbara eller att dom följer gitarren.

Trummorna är oftas snabba och använder sig av dubbelstamp samt "blast beat teknik", ofta saknas tydliga vers-refräng sektioner.
I stället har många black metal-låtar långa och repetitiva instrumentala sektioner.

Texterna innehåller allt som oftas ämnen som ateism, antitheism, hedendom, satanism, depression, nihilism, misanthropik och död.
Men även ämnen så som vintern, natur, mytologi, folksagor, filosofi och fantasi.

Ofta är inte musiken välproducerad även om det på senare tid finns undantag, men i början beskrivs den nog enklast som "rå" och "kall", detta beroende på subgenrer och liknande.

Melodisk/symfonisk black metal
Melodisk black metal och Symfonisk black metal är en mer melodisk stil, med mer gitarrsolon och mer keyboard. Man skiljer ibland på melodisk och symfonisk black metal, där den symfoniska stilen har mer instrument som typiskt används i orkestrar så som piano, violin eller cello. Exempel på band är Dimmu Borgir och Graveworm.

Folk/viking black metal
Folk metal och Viking metal Black metal med inslag eller inspiration från folkmusik. Exempel på band är Bathory, Borknagar, Månegarm och Windir.

Ambient black metal
Black metal med inslag av ambient, ofta med synth och reverb. Exempel på band är Burzum, Vinterriket, Velvet Cacoon, Ulver och Xasthur.

Black doom
Blandning av black metal och doom metal, musiken spelas i lägre tempo. Exempel på band är Bethlehem och Ajattara.

Depressive black metal
Texternas teman i depressive black metal är depression, självdestruktivitet, självmord, ångest och hat. Även musiken har en depressiv betoning och har ett lägre tempo än vanlig black metal och har ofta betydligt mer distade gitarrer. Exempel på band är Trist, Shining och Hypothermia.

Depressive Suicidal black metal
(DSBM) som det även kallas i extremare former har troligtvis sitt ursprung från band som Darkthrone och Burzum. Det kom till känna runt början av 2000 talet.

De flesta av grupperna gick/går i samma fotspår och historiken lever kvar än i dag i denna krets och genre, även om många av dom idag väljer ett mer genomarbetat och välproducerat sound.
Och till skillnad från artister av andra genrer utförde/utför många black metal-artister inte konserter, band som valde att utföra konserter hade ofta rekvisita på scenen och allt vart även som ett skådespel.

Banden har ofta taggförsedda armskydd och olika former av medeltida vapen vid liveframträdanden, i videor eller på bild samt att de använder sig av såkallad corpse paint, de är också kända för sina kontroversiella shower som innehåller spetsade djurhuvuden, medeltida vapen och bandmedlemmarna är ofta täckta av blod.
Allt för att skapa en stämning som både passar musikstilen samt dess publik och utförare.

Nu är det dags att rikta blicken till några av banden i fråga och dess historik.

 Bathory - 1984
Bathory var ett black metal/viking metal-band från Stockholm som existerade mellan 1983 och 2004.
Bandet tillhörde den så kallade "första vågen" av black-metal, som i huvudsak utgjordes av just Bathory och Venom. Dessa har i sin tur säkert influerat många av den "andra vågens" black-metal band och gör det säkert än idag.

 Abruptum - 1990
Abruptum var en black metal-duo med rötterna i Finspång som beståd av IT (Tony Särkkä) och All (Jim Berger). Bandet existerade mellan 1990 till 2004.
De sista åren drevs bandet helt av Marduk medlemmen Evil (Morgan Håkansson).

 Marduk - 1991
Marduk är ett black metal-band från Norrköping som bildades 1990 av gitarristen och frontmannen Morgan Håkansson. Många medlemmar har kommit och gått men aldrig har bandet varit borta längre stunder, ett i dag bland dom största och välkända banden.

 Dissection - 1991
Dissection var ett death/black metal-band, ursprungligen från Strömstad, bildat 1989 av Jon Nödtveidt och Peter Palmdahl.
Bandet var i stort sett inaktivt mellan 1998 och 2004 då Jon satt i fängelse för mordet på Josef Ben Meddaours som skedde i Keillers Park i Göteborg. Efter frigivningen släpptes några Ep´s och Album.
Den 16 Augusti 2006 hittades Jon död av polisen i sitt hem, han hade tagit sitt liv.

 Lord Belial - 1992
Lord Belial är ett black metal-band från Trollhättan i Västergötland, som bildades 1992.
Lord Belial låg på is under cirka ett och ett halvt år med start 2009, främst på grund av att trummisen Micke Backelin hade stora problem med tinnitus.
Bandet återförenades 2010, nu väntar vi på hur deras resa ska fortsätta.

 Setherial - 1993
Setherial är ett black metal-band som grundades 1993 av gitarristerna Alastor mysteriis och Devothan.
De spelar en snabbare stil black metal som vissa populära band Marduk och Dark Funeral.

 Mörk Gryning - 1993 
Mörk Gryning var ett blackmetal-band, bildat 1993 av Goth Gorgon and Draakh Kimera.
Bandet avslutade sin karriär på grund av brist på inspiration, och det självbetitlade albumet från 2005 var deras sista.

 Dark Funeral - 1994
Dark Funeral är ett black metal-band från Stockholm, bildat 1993 av gitarristerna Lord Ahriman och Blackmoon, och har sedan dess haft en gedigen karriär och likt Marduk har diverse medlemmar kommit och gått.
Stommen har dock varit densamma till under hösten 2010 då det skedde stora förändringar i Dark Funeral då sångaren Emperor Magus Caligula, basisten B-Force och trummisen Nils "Dominator" Fjellström alla valde att lämna bandet av olika orsaker.
En ny basist rekryterade snabbt enligt Lord Ahriman, fast man valde att inte offentliggöra namnet innan det var 100% klart. Dark Funeral tillkännagav i början av september att bandet därmed söker ny trummis och ny sångare och vi väntar nu alla på vad som ska ske i framtiden.

 Blot Mine - 1996
Blont Mine är ett black metal-band som kommer från Sundsvall, har/haft medlemmar med från andra band t.ex. Setherial. Trots att info så väl från hemsida och släpp uteblivit en bra tid nu skulle jag chansa på att dom gått i graven?

 Thy Primordial - 1997
Thy Primordial var ett black metal-band som kom från Mjölby, i sin tidiga början hette bandet "Primordial" (något som inte får förväxlas med bandet från Irland med samma namn). Bandet löstes upp 2005.

 Watain - 1998
Watain är ett black metal-band från Uppsala som bildades 1998.
Bandet har hunnit med en hel del genom sin karriär bland dom är det senaste att deras album "Lawless Darkness" vann en Grammis 2011 för  "årets hårdrock", något väldigt unikt och kanske även banbrytande för denna gengre.

 Månegarm - 1998
Månegarm är ett folk-/viking-/black metal-band från Norrtälje.
Ursprungligen gick bandet under namnet Antikrist men bytte namn i december 1995 till det asamytologiska Månegarm. Bandet har också alltid lagt stor vikt vid att lyriken är på svenska, något som är relativt ovanligt inom den hårda musiken

 Blodsrit - 1999
Blodsrit är ett band från Västervik och är ganska råa och primitiva i sitt black metal sound, låter liknande de band som växte fram i början och mitten av nittiotalet. Att läraren Emil Koverot uppmärksammats i media för att han fått sparken från sitt jobb, som han inte ens hunnit tillträda, med motiveringen att han spelar i ett black metal-band är bara extra kuriosa.

 Infernal - 2000
Infernal är ett black metal sidoprojekt från Stockholm med bla fd medlemar från Dark Funeral och Necrophobic.
En del medlemsbyten och annat har skett under tiden av deras existens, men nu väntas gruppen släppa ett nytt fullängds album, detta kommer ske "inom snar framtid"(?).

 Ondskapt - 2002
Ondskapt är ett svenskt black metal-band från Stockholm, Arisen From The Ashes heter det senaste albumet med gruppen i fråga. Precis som många andra band har dom genom åren haft många medlemmar som kommit och gått. Inte så många album i bagaget men medlems skiften och annat kanske är orsaken(?).

 Rimfrost - 2002
Rimfrost är ett black metal-band från Hagfors som grundades 2002 av Hravn Decmiester och Throllv Väeshiin, numer har dom en hel del album i ryggen samt turnéer. 2009 släppte dom även sitt senaste album "Veraldar Nagli" via bolaget Season of mist.

 Apostasy - 2003
Apostasy är ett black metal-band från Kramfors som bildades av Mattias Edin, Håkan Björklund, Fredrik Edin och Lars Engström.
Bandet har precis som Watian gjort något ovanligt för denna gengre, nämligen att 2010 såldes låten "Sulphur Injection" från skivan "Devilution" till EA-games för sountracket till spelet "Brütal Legend".
"Nuclear Messiah" kommer gruppens nya album heta som beräknas komma 2011.

Banden skulle säkert kunna vara fler, faktan och djupdykningen säkert också?
Men jag måste dra gränsen någonstans, annars skulle detta inlägg troligen aldrig nå ett slut!?

Avslutningsvis så måste jag bara säga att det är både svårt och komplicerat att försöka förklara mer om dess magi som musiken faktiskt innehåller, och även om man kan "lära" sig uppskatta den så tror jag det mer är ett val man gör inom sin livstil och musiksmak.

Människor har alltid haft svårt att förklara black metal, men vad det hela handlar om är den där odefinierbara saken som fångar upp folk med endas deras musik.
Det är i allra högsta grad en livsstil och ett sätt att tänka där popularitet inte är i fokus utan bara den där lilla rösten som säger "Här är jag och dra åt helvete om du inte kan förstå mig!".

Cheers!!